Vårkatalog_2025

Helene Schjerfbeck 1862–1946 Finland

Kostymbild (Bagarens dotter/Kvinna i vitt) Kol och akvarell på papper, 42 2 25,5 cm, signerad HS. Utförd 1909.

nu kallas Lainehuset. Taimi Lilja var vän med Schjerf beck och stod modell för åtminstone två verk: Kostym bild I (Flicka med apelsin/Bagarens dotter) och Kostymbild II . Det finns även en akvarellversion av Kostymbild ut förd ca 1913 samt en litografi från 1938. Därutöver finns det aktuella verket, Kostymbild (Bagarens dotter/Kvinna i vitt), som verkar vara en studie till antingen verket Kos tymbild I eller Kostymbild II från 1908–1909. I Kostymbild (Bagarens dotter/Kvinna i vitt) har Schjerf beck placerat den avbildade på en stol med virvlade ben och händerna i knät. Hon bär en vit klänning med upp skuret band. För Schjerfbeck framstod Taimi Lilja som fotogeniskt vacker med sina smala, mörka ögon. Sedan Schjerfbeck flyttat till Hyvinge 1902 hade hon fördjupat sig i medeltida konst och studerat olika japanska målar skolor. Intrycken beskrev hon i brev till sina målarkol legor, som hade hjälpt henne med böcker och skickat exemplar av den engelska tidskriften The Studio, som behandlade konst och inredning i rikt illustrerade artik lar. Schjerfbeck tyckte att de japanska mästarna målade blommor troget och förtjusande, men att kvinnorna var tomma och enkla, vilket gjorde henne förvirrad. Kanske är det därför som kompositionen i fråga har en tydlig japansk prägel, både i sitt förenklade uttryck och i valet av klara och kraftfulla former. Kostymbild kallas också Bagarens dotter eller Kvinna i vitt för att skilja den från de tidigare nämnda verken. Det orangefärgade blickfånget kan föreställa en nyba kad bulle eller en apelsin. I kontrast till detta, och till de starka konturerna och tydliga linjerna, kan man bara ana den ena rosiga handen som omsluter den andra och, framför allt, lite rött på hennes slutna läppar. Schjerf beck har förfinat blandningen av varma och kalla streck

År 1902 flyttade Helene Schjerfbeck med sin mor till den lilla staden Hyvinge norr om Helsingfors, där de bodde i tjugo år i en lägenhet med ett rum och kök. Under årens lopp utvecklade Schjerfbeck sin modernis tiska målarstil. Inspirerad av Édouard Manet, Vincent van Gogh, Paul Cézanne, impressionisterna och sym bolisterna, som hon studerade i nyutkomna konstböck er, förenklade hon sitt uttryck och fokuserade på det väsentliga: den mänskliga själens rörelser. Under sina sista år i Hyvinge knöt Helene Schjerfbeck kontakt med konsthandlaren Gösta Stenman, som spelade en fram trädande roll i hennes liv som vän och mecenat. Sedan Stenman 1934 öppnat en filial i Stockholm, Stenmans Konstsalong, anordnade han regelbundet utställningar med Schjerfbecks konst. Genom Stenmans förmedling hamnade flera av hennes modernistiska verk i svenska samlingar, och Kostymbild (Bagarens dotter/Kvinna i vitt) kan vara ett av dem. År 1937 arrangerade Gösta Sten man Schjerfbecks första separatutställning i Sverige på sitt galleri i Stockholm och introducerade henne för den breda svenska konstpubliken. Hon var då 75 år gammal och hade endast ställt ut separat en gång tidigare i Fin land. Utställningen fick ett utomordentligt positivt mottagande; både publik och kritiker var hänförda av hennes konst. Helene Schjerfbeck målade ofta de människor som bodde längs Hyypärävägen intill hennes hem i Hyvinge. År 1908 hittade hon dock en ny modell: en ung flicka, dotter till en bagare i Hyvinge, Taimi Lilja (1883–1967). Lilja gjorde senare karriär som affärskvinna och grun dade i början av 1910-talet en lanthandel i närheten av Schjerfbecks hem. Liljas far, som var bagare och förmod ligen också målare, ägde ett företag i den fastighet som

58

59