Vårkatalog_2025

Carl Larsson 1853–1919 Sverige

Interiör med läsande dam / Lilla Hyttnäs i Sundborn Olja på pannå, 45 2 54 cm, signerad och daterad C. Larsson 1885.

ung, med finskurna drag och smärt figur, så hennes uppenbarelse stämmer kanske inte riktigt med hur man föreställer sig henne och systern – ”gummorna”, som Carl Larsson kallar dem – i citatet ovan. Men beskriv ningen av interiören känns klockren: den enkla, men prydliga inredningen med ärvda möbler av god kvalitet, hemvävd trasmatta på golvet och prunkande krukväxter på fönsterbrädet. Tydligen gjorde interiören intryck både på honom och Karin, för även om huset och för maket byggdes om och till i flera etapper under konst närsparets levnad så är det mycket som känns igen (ex empelvis trasmattorna, de vita, gustavianska stolarna med sina hemsydda överdrag och de enkla terrakotta krukorna i fönstret) i flera av Carl Larssons senare skildringar av samma rum. Det som uppfattades som borgerligt rensades ut, men själva stämningen i för maket, doften av enkelhet och lantlig charm, fick leva kvar även sedan familjen Larsson övertagit huset. Vad som skiljer denna målning från Carl Larssons många senare skildringar av hemmet i Sundborn är allt så inte omsorgen om detaljerna – den behöll konst nären livet igenom. Snarare är det materialet och tek niken. Vid mitten av 1880-talet målade Carl Larsson ännu gärna i olja, och handlaget var fortfarande präglat av hans lärdomar från Konstakademien i Stockholm och hans tidiga vistelser i Frankrike. Akvarellerna och den utpräglade linjestil som med tiden kom att bli Lars sons signum blev dominerande först mot slutet av 1890-talet. Här ser vi hur konstnären arbetar på samma sätt som i sitt friluftsmåleri. Han målar skirt och luftigt och lägger fin betoning på ljuset, som reflekteras i skriv skåpets blanka fanér och som silar in så vackert genom krukväxternas sirliga bladverk och den tunna spets duken på pelarbordet vid fönstret. (ceö)

Det var genom sin hustru Karin, född Bergöö, som Carl Larsson lärde känna Dalarna och Sundborn, som ju för eftervärlden så starkt förknippas med hans konstnär skap. Av Karins far, Adolf Bergöö, hade det unga paret 1888 fått en liten stuga, kallad Lilla Hyttnäs, i present. Stugan var en del av hans barndomshem och tillhörde ursprungligen en av de 20 bergsmansgårdar som i äldre tid utgjorde Sundborns by utanför Falun. När Carl och Karin fick överta stugan hade de redan varit gifta i fem år och hunnit få tre barn tillsammans. Det skulle dock dröja ytterligare tretton år innan paret flyttade in i Lilla Hyttnäs permanent och förvandlade huset till den idyll som världen idag känner som Carl Larssongården i Sundborn. Hösten 1885, då Carl Larsson målade den aktuella interiören från Lilla Hyttnäs, var stugan ännu en helt ny bekantskap för honom. Den beboddes vid den tiden av två av Karins fastrar, Ulla och Maria Bergöö. De två damerna var tydligen mycket älskvärda, för i ett brev till svärföräldrarna daterat i september det året rapporterar Carl Larsson om hur väl han och Karin blev omhänder tagna då de besökte dem första gången: ”Ulla och Ma ria äro alldeles för snälla mot oss; vi kolka i oss nysilad mjölk och tugga otroliga massa kräftor – plockade i ån. Vi bo på våningen ovanpå och ha det der riktigt präk tigt. (…) Jag funderar starkt på att måla en liten tafla af det lilla trefliga blomsterprydda förmaket …”. (Ulwa Neergaard, s 77). Resultatet av nämnda fundering ser vi här. Flera år senare återvänder Carl Larsson i minnet till sitt första möte med huset och fastrarna i den egna bok en Ett hem från 1899. Där skriver han: ”… Och gum morna gick det ingen nöd på heller. De voro ett par ordningsmönster, och hade nätt upp hvad de nödtorft ligen behöfde. Allt inomhus var rent och fint, möblerna voro af enklaste slag, men gammaldags och hållbara, arf efter föräldrarna, hvilka bott på en egendom i när heten.” (Ibid, s 76). Enligt Ulwa Neergaard är kvinnan vi ser i målningen Karins faster Ulla. Här sitter hon vid ett högt skrivskåp i förmaket och läser ett brev. Hon ser ut att vara ganska

utställd Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Carl Larsson. Minnesutställning, 1920, kat nr 46; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Carl Larsson. Minnesutställning, 1953, kat nr 64 (med titeln Interiör med läsande dam ); Hazlitt, Gooden and Fox, London, Interiors, 1981, kat nr 9; Brooklyn Museum, New York, Carl Larsson, 1982–83, kat nr 5; Wheelock Whitney & Co., New York, Another Vision, 1985, kat nr 16; Victoria & Albert Museum, London, Carl and Karin Larsson: Creators of the Swedish Style, 1997–98, kat nr 118.

litteratur Mikael Snodin/Elisabet Stavenov Hidemark (red), Carl and Karin Larsson. Creators of the Swedish style, London 1997, beskriven och avbildad färg på s 185 med titeln A woman in an Interior ; Ulwa Neergaard, Carl Larsson – signerat med pensel och penna, Stockholm 1999, omnämnd och avbildad i färg i del I, s 76–77 samt listad och beskriven i del II under år 1885 som kat nr 227, s 27, med titeln Interiör med läsande dam/Interiör från L:a Hyttnäs i Sundborn ; Per I Gedin, JAG – Carl Larsson, Stockholm 2011, avbildad i färg, s 340; Torsten Gunnarsson och Ulla Eliasson, Carl Larsson gården – från timmerstuga till allkonstverk, Sundborn 2016, avbildad på helsida i färg, s 28.

proveniens Fru Ingrid Löfgren, Djursholm;

Hazlitt, Gooden and Fox, London (1981); Wheelock Whitney, Minnepolis, USA (1985); privat samling.

48

49