Vårkatalog_2025

Johan Ericson 1849–1925 Sverige

Motiv från Marstrand Olja på pannå, 62 2 49,5 cm, signerad och daterad Joh. Ericson. 1894.

skap, som successivt i allt högre grad kom att förknippas med Göteborg och den svenska Västkusten. Även om han och hustrun Anna också tillbringade mycket tid i Visby, särskilt sommartid, var det framför allt hans väst kustmålningar som väckte störst uppmärksamhet. Han engagerade sig också starkt i Göteborgs konstliv, bland annat som medlem av Konstföreningens och Göteborgs museums inköpsnämnd och i sällskapet Gnistan. Det som kommer till uttryck i den ljusa, somriga mål ningen Motiv från Marstrand är de tendenser Johan Ericson upptagit under sina år i den franska huvudsta den med omnejd. Dessa bestod av en observans visavi ljuset och atmosfären samt en fri målerisk gestaltning. Intryckskänsligheten i det franska friluftsmåleriet inne bar en befrielse för landskapsmåleriet och dess utövare. Även motiven frigjordes från genrehierarkins ok, varför den från Paris nyss hemkomne Ericson såg ett passande motiv i denna till synes anspråkslösa scen. Det viktiga här är alltså inte kompositionen i sig, utan dess gestalt ning, framställningssätt och färghållning. Motivet visar två figurer som slagit sig ner i en slänt i de höga lövträ dens skugga. Som bättre bemedlade barn vid sekelskif tet är de lämpligt utstyrda i sina finaste söndagskläder; flickan i rosettprydd halmhatt och pojken i sjömans kostym. En bit bakom pojken anas ett grönt bord med en utflyktskorg på. Där ska det sannolikt strax avnjutas picknick i skuggan. Därigenom förstärks känslan av den påtagligt harmoniska sommartillvaron i Marstrand yt terligare, en idyll som i högsta grad är giltig än idag. Genom bladverken fläckar solen gräset och den dam miga grusvägen som löper genom bildfältet skänker en poetisk klang till motivet, som domineras av sommar ljusets fridfulla schatteringar. (me)

Johan Ericson föddes i Karlshamn 1849. Han visade ti digt fallenhet för teckning och kom så småningom till Konstaktademien i Stockholm där han under sex år ut bildade sig till landskapsmålare. Från början ägnade sig Ericson mest åt porträtt och modellstudier, men redan under akademitiden blev landskapsmotiven alltmer frekventa. Från år 1878 och sex år framåt vistades Eric son i Frankrike, där han försörjde sig på stipendium. I Paris träffade han den 15 år äldre landskapsmålaren Alfred Wahlberg, som redan var väl etablerad på den franska konstscenen. De båda blev snabbt mycket goda vänner, och när Wahlberg hade alltför många beställ ningar fick Ericson rent av hjälpa till att fullborda dem. Inspirerad av Wahlberg började Ericson snart själv att måla i Fontainebleauskogen i det franska friluftsmåle riets anda. I Frankrike mötte Ericson också sin blivande hustru, gotländskan Anna Gardell som gjort sig känd som en skicklig akvarellist. Tillsammans besökte de det lilla fiskeläget Concarneau i Bretagne där de båda målade med gott resultat. Motiven utgjordes främst av hamn bilder, kustnära landskap och genremåleri där den loka la fiskarbefolkningen stod som modeller. Med dessa bilder grundlade Ericson sin förkärlek för kustmotiv och marina miljöer. Under de sex år Ericson var bosatt i Paris ställde han ut på Salongen varje år och han ut ökade stadigt sin kund- och bekantskapskrets. Två år efter Johan Ericsons giftermål med Anna Gardell 1882 lämnade paret Paris. De bosatte sig i Göteborg, där Ericson började undervisa dels vid Valands konstskola, dels i frihandsteckning vid Chalmers tekniska läroan stalter. Han upprätthöll sin lärargärning ända till 1915, men fortsatte samtidigt att utveckla sitt eget konstnär

46

47