Vårkatalog_2025

Pehr Hilleström 1733–1816 Sverige

Orpheus och Eurydike Olja på duk, 50 2 40 cm. Utförd omkring 1779-80.

själva döden. Nu kämpar han mot frestelsen att vända sig om för att se sin älskade, som han med så stor möda återvunnit till livet. Han vet, att gör han det så är pakten bruten och Eurydike är förlorad för honom för alltid. I Hilleströms egenhändiga förteckning över sitt livs verk, upprättad 1810, upptas sju målningar med motiv ur operan Orpheus och Eurydike (nr 291, 331, 333, 390, 507, 537 samt 892). Med ledning av Agne Beijers no tering om en replik tillhörig Fröken S. Sundgren i Roslags-Näsby (Beijer 1947, s 38) kan vi förmoda att det rör sig om nr 331 eller 333. Om det stämmer, torde mål ningen ursprungligen ha utförts som pendang till ett annat operamotiv; en scen ur Zemir och Azor . (ceö) proveniens Tynnelsö, därifrån såld på auktion 12 sept 1927; Godsägare Eric Cervin, Haneberg Säteri, Sörmland; privat samling. utställd Liljevalchs konsthall, Stockholm, Gustavianskt skildrat av Pehr Hilleström, 1929, kat nr 316. litteratur Agne Beijer och Gustaf Hilleström, Gustaviansk teater skildrad av Pehr Hilleström, Föreningen Drottning holmsteaterns Vänners skrifter nr 5, Stockholm 1947, omnämnd s 38, avbildad s 39. Jämför även Kirsi Eskelinen m fl (red), Pehr Hilleström, Helsingfors 2015, Scenkonstmuseets i Stockholm version av motivet, DTM 1995–56, kat nr 13, avbildad i färg på s 98.

Sedan Pehr Hilleström 1776 engagerats som kunglig hovmålare hos den teaterintresserade Gustav III blev det naturligt att även scener ur operans värld introduce rades i hans motivsfär. Hilleström har skildrat ett stort antal teater- och operaframträdanden från sin samtid, vanligen med samma minutiösa sinne för detaljer som han tidigare visat i sina interiör- och genremålningar. Genom Hilleströms måleri kan den teaterhistoriskt in tresserade få en god uppfattning om hur 1700-talets operaföreställningar gestaltade sig, såväl gällande sce nografi, kostymer och rekvisita som avseende skådespe larnas gestik. Orpehus och Eurydike är en opera i tre akter med libret to av Ranieri di Calzabigi och musik av Christoph Wil libald Gluck. Den bygger på en tragisk kärlekshistoria ur den grekiska mytologin och uruppfördes i Wien 1762. I Sverige spelades den för första gången på Boll husteatern i Stockholm den 25 november 1773 med Carl Stenborg och Elisabeth Olin i titelrollerna. Senare fick även Lars Lalin och Franzisca (Mamsell) Stading uppträda i dessa roller, och enligt teaterhistorikern Agne Beijer är det troligtvis de skådespelarna vi ser age ra i den aktuella målningen. Glucks nyklassicistiska mu sikdrama mottogs med stor entusiasm av Stockholms publiken och lär fram till år 1780 ha uppförts uppemot 50 gånger. Det fragment av handlingen som Hilleström återger i denna målning är hämtat från akt 3, scen 1. Vi ser hur Orpheus, efter att han med sin sång har lyckats övervin na underjordens makter, återvänder från Hades – döds riket – med sin maka Eurydike tätt bakom sig. Lager krönt träder han ut därifrån genom en grotta, vars mynning syns i bakgrunden. I sin vänstra hand håller han den gyllene lyran, som hjälpt honom att betvinga

32

33