2025TidernasStilleben

ISAAC GRÜNEWALD 1889–1946 Sverige

STILLEBEN MED BLOMMOR OCH FRUKTER PÅ FAT Olja på duk, 46 × 61 cm, signerad Grünewald. A tergo på spännramen märkt L 12.

Isaac Grünewalds studietid i Paris 1908-1911 satte djupa spår i hans konstnärskap. Under större delen av vistelsen där var han inskriven vid l’ Académie Matisse och av naturliga skäl är det främst dess ledare, Henri Matisse, som brukar tillskrivas det största inflytandet på honom. Men i kretsen kring Matisse fanns också andra målare, som omfattade samma konstnärliga ideal och som ställde ut i sam ma forum. Dessa ansågs av samtida franska konst kritiker måla som ”vildar” eller vilddjur (”com me les fauves”), vilket gett upphov till namnet på konstriktningen fauvism. En av de fauvister som Grünewald sannolikt tog starka intryck av vid sidan om läraren Matisse var Raoul Dufy (1877-1953). Liksom de övriga i fauvist gruppen lät Dufy formen och perspektivet under ordnas färgen och han hyllade de rena färgernas dekorativa värden. Han målade gärna stilleben där blommor kombinerades med frukter och prydnads föremål, och han tycks ha haft en särskild förkärlek för ljusa nyanser av rosa och blått. I jämförelse med Matisses arbeten i samma genre känns hans ofta li tet lättare och liksom luftigare. I just detta Stilleben med blommor och frukter på fat påminner Grünewalds uppställning av före målen, liksom färgbehandlingen och de upplösta konturerna mycket om Dufy. Vi ser en bordsskiva

avbildad snett uppifrån, varpå konstnären placerat en blå kanna och en blåvit vas, fyllda med blom mor (bland annat cyklamen) i skiftande rosa, lila och orangeröda nyanser. Framför blommorna står ett fat med vindruvor och andra frukter, möjligen äpplen och persikor och/eller apelsiner. På bordet ligger också en vit skiva av något slag. Kanske är det en tom pannå eller en uppspänd duk som väntar på att fyllas med färg och innehåll. Känslan av att det omgivande rummet är en konstnärsateljé stärks av föremålet längst till vänster i bilden, vilket spon tant kan uppfattas som en inramad tavla, men som väl egentligen lika gärna kan vara ryggstödet på en högryggad stol. När Grünewald först presenterade sitt franskin spirerade måleri i Sverige på 1910-talet kallades han inte fauvist, utan expressionist. De som omfamnade det nya sättet att måla beundrade uttrycksfullheten och färgglädjen i hans konst, och de välkomnade den ”franska esprit” som man tyckte sig uppfat ta hos Matisse-eleverna. Stilleben med blommor och frukter på fat hör av signaturen att döma inte till Grünewalds tidigaste produktion från tiotalet, men den känns verkligen fräsch och den representerar alla de egenskaper som vi förknippar med den nya, franskinspirerade konsten från 1900-talets början. (ceö)

45

44