2025TidernasStilleben

SIGRID HJERTÉN 1885-1948 Sverige BLOMMOR Olja på duk, 74 × 91 cm, signerad HJERTÉN G. Utförd 1914.

Hösten 1911 återvände Sigrid Hjertén och hennes blivande make, Isaac Grünewald, till Stockholm ifrån Paris, där de båda två studerat vid Académie Matisse. Tillsammans med sonen Iván bosatte de sig först vid Kornhamnstorg. Två år senare flyttade familjen till Katarinavägen på Södermalm, där de kunde hyra både bostad och ateljé. Både Sigrid och Isaac älskade att måla vyn nedanför den nya ateljén, för dem var stadens rytm och buller synonymt med den modernitet de eftersträvade i sitt måleri. Men parallellt med stadsutsikterna arbetade konstnärsparet även med blomsterstilleben. Sär skilt Isaac älskade blommor, och periodvis målade han nästan ingenting annat. Sigrid Hjertén förhöll sig litet mer avvaktande till blomstermotiven. Inte på grund av att stilleben stod lågt i rang i den tradi tionella motivhierarkin, men blomstermåleri var i hennes samtid fortfarande en genre som intimt för knippades med kvinnliga konstnärer, och Hjertén var en av de kvinnliga pionjärer som ansträngde sig för att bryta ny mark på den då ännu starkt mans dominerade konstscenen. Samtidigt var hennes verklighet den att hon inte alltid kunde välja och vraka bland motiven. Hennes konstnärliga utrym me begränsades i stor utsträckning till hemmet, ef tersom dåtidens normer inte tillät kvinnliga konst närer att verka på samma villkor som sina manliga kollegor sedan de gift sig och fått barn. Alternativet blev att ta ut svängarna så långt det gick under de givna förutsättningarna. I den aktuella Blommor , som enligt katalogen till Svensk-Franska Konstgalleriets utställning 1961 utfördes 1914, visar Hjertén en betydligt mer självständig sida. Här har hon verkligen töjt på

blomstermåleriets gränser. Perspektivet är snett – det ser nästan ut som att blomkrukan till höger ska välta vilken sekund som helst – och de enskilda blomsterarterna i krukorna är endast antydda som tecknade konturer ovanpå en diffus färgfläck. Till höger anar vi gula och vita narcisser i en lila karaff, men vad som mer finns i den buketten kan vi bara gissa oss till, det försvinner i ett grönt töcken i fonden. Koloriten i sin helhet är en djärv lek med kontrastfärgerna: rött mot grönt, blått mot orange, gult mot violett. Hjertén har tillämpat lärdomarna från Matisses skola, men hon plöjer sin egen fåra i den konstmyllan. Under det sena 1930-talet skulle Hjertén flera gånger komma att återvända till blomstermoti ven, då ofta med de karaktäristiska snedställda, om slagregn påminnande penseldragen som fond. Vår tidiga blomstermålning är inte bara estetiskt tillta lande; den bär tydligt vittnesbörd om Sigrid Hjer téns beundransvärda kurage vid en tid, då det fanns alltför många förutfattade meningar om kvinnligt skapande. (ceö)

PROVENIENS Direktör Edvard Kjellberg, Stockholm; Fru Ulla-Stina Kjellberg, Stockholm.

UTSTÄLLD Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, 20 svenska konstnärer utställda i Svensk-Franska Konst galleriet 1918-1960 , 18 feb–12 mars 1961, kat nr 11.

33

32